movie week - the sequel
Så. Näst att läggas under luppen av mina nyinförskaffade rullar är Jackie Brown, en actionthriller signerad Quentin Tarantino. Filmen fick en Oscarsnominering, då Robert Forster, numera figurerande i idel TV-serier, uppmärksammades för sin roll som borgensmannen Max Cherry.
Filmen har inte lika stark rollista som Tarantinos klassiker Pulp Fiction och Reservoir Dogs, men den är alltjämt gedigen. Robert De Niro, Tarantinofavoriten Samuel L. Jackson samt Michael Keaton är några skådisar som uppträder på skärmen.
Jackie Browns orginalmanus är inte skrivet av Quentin, vilket är tydligt i en något rakare och enklare story. Trots detta flödar filmen över av tarantinsk dialog, klippning och musik. Den välkände regissören har verkligen satt sin prägel på filmen.
Storyn cirkulerar kring den nedgångna och småkriminella flygvärdinnan Jackie Brown (Pam Grier), som anhålls för smuggling i en del av en polisaktion för att komma åt vapenhandlaren Ordell (Jackson). Hennes val står mellan att ange Ordell till polisen Nicolette (Keaton i blåjeans och MC-jacka med solbrillorna i ett snöre runt halsen och tuggummi i käften) och riskera livet, eller själv hamna i fängelse. Jackie Brown ser dock en annan, farlig väg ut för att rentvå sitt namn och samtidigt bli rik på kuppen. Därifrån eskalerar filmen för att tillslut kulminera i en sublimt filmad och inte för tidigt avslöjande slutscen där man får följa var och en av karaktärernas öden.
Robert De Niro spelar Ordells polare och hjälpreda Louis på ett lågmält och närmast komiskt vis och tar mycket mindre plats i bild än vad man är van vid. Chris Tucker gör en mindre roll som den kriminelle Beaumont i klassisk, tinnitusframkallande stil och likaså leverar Jackson sina 500 obligatoriska "motherfucker".
Handlingen är smart och bitvis mycket spännande och skådespelarinsatserna är på de flesta håll gedigna. Jackie Brown är inte jämförbar med Pulp Fiction i underhållningsvärde, action och filmkonst, men är ändå värd en titt. Månne inte filmskåpsmaterial, men den kostade mig trots allt bara 33 kr.
I väntan på att få se Inglorious Basterds i veckan levererar jag tillsist en topp-fem-lista på de Quentinfilmer jag sett:
5. Death Proof
Tarantinos komiska lek med Grindhousegenren flödar av långa, verklighetstrogna och rappa dialoger. Trots att skådespeleriet på sina håll lämnar övrigt att önska och att handlingen inte är den bästa finns den ändå med på listan tack vare Kurt Russells härliga porträtt av Stuntman Mike.
4. Jackie Brown
Jackie Brown får se sig placerad på en fjärdeplats, mest tack vare min motvilja mot Kill Bill-filmerna.
3. Reservoir Dogs
De hänsynslösa (som alltid en bra svensk översättning) är ett mästerverk som låter oss se en rad skådespelare göra sina kanske bästa rollprestationer någonsin. Harvey Keitel, Tim Roth, Steve Buscemi samt inte minst Michael Madsen står alla för högklassiga insatser som inte lämnar näthinnan i första taget. Stuck In the Middle With You à la Madsen är pure class, även om Greger-versionen om möjligt är ännu bättre.
2. True Romance
True Romance är regisserad av Tony Scott men skriven av Tarantino och har en genial starkaskådespelarinsat från en av mina personliga favoriter Gary Oldman. Därtill ser vi en nedknarkad Brad Pitt, Samuel L. Jackson ånyo, Christopher Walken, Val Kilmer och James Gandolfini som tillsammans bildar en skådespelarensemble att avundas.
True Romance är regisserad av Tony Scott men skriven av Tarantino och har en genial starkaskådespelarinsat från en av mina personliga favoriter Gary Oldman. Därtill ser vi en nedknarkad Brad Pitt, Samuel L. Jackson ånyo, Christopher Walken, Val Kilmer och James Gandolfini som tillsammans bildar en skådespelarensemble att avundas.
1. Pulp Fiction
Surprise, no introduction necessary osv. Dialog, klippning, skådespel, humor. Allt i denna film är högklassigt och Tarantino visar att han till och med kan väcka till liv och intressegöra en gråsten som Bruce Willis.
Kommentarer
Trackback
